Rune Skarvik

 

Utdrag ur boken "Mitt liv som snut"


En lycksökare på Kiviks marknad

Under många år tjänstgjorde jag vid polisens olika avdelningar. De var årligen för några dagar i juli månad placerade på Kiviks marknad. Jag kom då i kontakt med  personer som på olika sätt utsatts för "ovanliga" brott, men fick också se och uppleva andra händelser som inträffar människor emellan ­ en del tragiska, andra komiska.


Hushållerskan

Till Kiviks marknad kommer folk från olika platser, och säkert representeras de flesta grupperna i samhället. Alla har ett gemensamt ­ att få uppleva "Syndens Mecka". Många är lycksökare och en del av dem kan vara väldigt uppfinningsrika.
På 1970-talet florerade  shower och pornografiska föreställningar i stor omfattning, den ena värre än den andra.  Arrangörerna gjorde säkert goda inkomster. Vad de  så kallade artisterna, som ställde upp och som utförde de mest otänkbara inslag, fick för sina insatser är en välbevarad hemlighet.

En sådan lycksökare, som jag nog aldrig glömmer, förstod att de ekonomiska vinsterna var betydande.  Det var en man mellan 60-70 år, som etablerade sig som cirkusdirektör tillsammans med sin hushållerska.  Hon hade uppgiften att sälja entrébiljetter.  I ett tält visade de en gris som han fullt övertygande påstod var ett matematisk geni. Grisen kunde räkna!  Mannen hade också höns som enligt reklamen dansade både samba och quickstep.  Hur kunde detta ske? Jo, först sedan hönsen placerats på en plåtbricka som lagts över en brinnande låga. Ju varmare, desto intensivare dans.  Nämnden för djurskydd fick kännedom om vad som pågick och förbjöd verksamheten.

Cirkusdirektören gav emellertid inte upp.  Han träffade en bekant kvinna som tidigare uppträtt i porrbranschen.  På grund av ålder och sitt alltför tärda yttre hade hon inte blivit godkänd vid årets shower.  Vid mötet fick han plötsligt en idé; att ersätta cirkusföreställningarna med en porrshow. Obetänkt hade han frågat kvinnan om hon ville arbeta med liveshow i hans tält.   Hon hade  genast accepterat erbjudandet.  

En stund senare sammanträffade den nyblivne nöjesarrangören med en dräng från hembyn, även han hade gått med på att ställa upp som part i liveshowen.
Senare visade det sig att de båda "artisterna" aldrig tidigare träffats. Drängen hade sett sin moatjé för första gången genom en springa i tältduken, då hon höll på med sitt första framträdande. Vid åsynen av henne hade han omedelbart ångrat sig och beslutat dra sig tillbaka från debuten i underhållningsbranschen. Drängen hade lämnat platsen från bakvägen.
Nöjesvärden befann sig plötsligt i en prekär situation. Eftersom ingen ersättare fanns och publiken väntade,  beslöt han själv att ersätta drängen i det avslutande numret ­ liveshowen.
Han hade snabbt klätt av sig, svept en handduk kring midjan som höftskynke, varpå han trätt in på scenen i naket skick. Det hade blivit ovationsartade skratt och kommentarer från publiken.  Hans seniga, avslankade kropp hade väckt munterhet, men trots detta hade han  gått ner i knäställning och börjat agera tillsammans med kvinnan.
Eftersom hon var av den rutinerade sorten hade han trott att det sista inslaget skulle kunna genomföras, men det gjorde det inte.  Med hänsyn till hans ålder och andra sammanhängande orsaker hade förmågan förlorats, vilket innebar slutet för hans karriär i branschen. Publiken hade inte fått valuta för erlagd entré, som mannen på anmaning vägrade att återbetala, vilket resulterade i att ett antal berusade ungdomar börjat en omfattande skadegörelse på tält och inredning. Mannen återkom aldrig som arrangör på marknaden.